It's been no bed of roses but it's still my dream.
Ibland så känner jag likt bilden ovan, att jag vill stoppa huvudet i sanden, och bara leka kurra gömma med realiteten som ideligen är på jakt utav vilsna flickors själar. Men jag döljer mig bakom dessa förfallna skuggorna, för att inte bli funnen utav sanningens hårda bakslag. Allena står jag alldeles blottad framför de genomskinliga gestalterna som konstant äter på mig levande, ett kamouflerat hjärta har ej funnit sin rättmätiga plats, där det kan dölja sina befläckade visioner.
Copyright Sessan!
